hannasviktigaresa

Ett år går så fort och ändå har det en mängd stora händelser i sitt bagage.

Året började ganska så lugnt i de två första månaderna, sedan följde en turbulent
mars månad. Andra veckan in på mars fick vi skicka vår älskade lilla vovve till
himelen, efter dryga 14 år sa hennes lilla kropp ifrån och vi gjorde det finaste och
det hemskaste man kan göra. Vi befriade henne från pina och värk och sa samtidigt
hejdå till vår käraste vän som har levt med oss i halva mitt liv.

Ett par dagar senare fyllde jag 27, vilket avskuggades med saknad och ledsamhet.
Som tur är kommer det fler födelsedagar = )

fram mot sommaren fick jag äntligen napp på mina anställningsansökan, kom på två
intervjuer för det jobb jag är utbildad för. Det slutade med att jag fick båda två och kunde
välja det som kändes mest rätt i magen. Och har inte ångrat det valet en sekund. Har fått
äran att få jobba (en termin hittills) på en toppenskola med underbar kollegor och en jätte
härlig klass som ska ta studenten i sommar. Vid årets julavslutning satt jag med klumpar i
halsen och fuktiga ögon när en av mina elever sjöng så vackert. Jag undrar hur jag ska klara
av studentfirande, ändå har jag bara känt ungarna i ett halvår men de rackarna har satt djupa
spår i mig. De kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta min allra första klass att ha under sina
vingar, det e vackert det även med allt ansvar det för med sig.


Sommaren tillbringades med stor förhoppning och nyfikenhet mot vad jobbet skulle föra med sig.
Sol och bad som hör sommaren till, dessutom bilade vi ner till Tyskland och till far och bror. Där
målade vi på kontoret i en vecka. Lyckades pricka in rekordvärme med stort R. Dryga 40 grader,
blå himmel utan moln att söka skugga i. Det var varmt och det var näst intill odrägligt när det
inte finns den närhet till salta hav som vi ärbortskämda med i Sverige och på västkusten.

I höst var vi i Stockholm en helg och hälsade på Johanna med familj, fick passa på att krama om
och busa med lillan. *mysigt* 

Utöver det har inte hösten bjudit på så mycket annat än jobb, jobb och åter jobb.

Farmor blev 100 år i oktober, bara det är ju stort i sig. Tänka sig att man har en farmor som
är över 100 år, det är stort!

En termin har gått och en återstår på mitt vikariat, och det är nästan så att man längtar till att
jobbet ska börja igen den 10 jan.

Årets nyförvärv: P och J fick en liten dotter i höstas, lilla S är ett par månader gammal och söt
som socker förståss.

Under 2011 väntas det bli ytterligare nyförvärv i vänkretsen, underbart!


Hoppas jag inte har missat att nämna allt för många saker som hänt, och att ingen
känner dig glömd.

Jag tackar alla för detta året och ser med nyfikenhet fram mot 2011!





Stora varma kramar!!!
Hanna