hannasviktigaresa

Att ha kvar sitt barnasinne är bara sunt och underhållande. Att kunna känna sig som ett litet barn i vissa tillfällen känns befriande. Ibland skulle man vilja ha mer av den känslan, smita undan en stund och ignorera allvaret där ute i vida världen. Men som tur är så känns livet som bäst när man ställs inför de mer utmanande ögonblick i vardagen. För visst är det skönt att slippa ta ansvar och ta viktiga beslut ibland men hur utvecklande känns det? Nej livet smakar bäst när man känner sig behövd och ibland omständig och krävande.

För livet handlar inte om att ta genvägar och smita undan. Nej det handlar om att växa som person och växa med andra. Att se andra växa och hjälpa dem på vägen med råd och riktlinjer. Allt för ofta tar vi steget tillbaka när, egentligen, det enda rätta är att kasta sig utåt i det okända. Var inte rädd att falla, det är i fallet som de viktiga lärdomar kan tas. Vad lär man sig av livet när allt går spikrakt och inga hinder står för ens väg? Man lär sig bara att ta saker för givet och det är när saker tas just för givet, ja det är då det gör som mest ont att falla.

Gör något oväntat, chansa! Anta en alldeles för stor utmaning, det är när man klarar utmaningen man känner sig som stoltast.

Ha en fin alla hjärtans dag!